Skolskogar

Detta hände mellan hösten 2012 – hösten 2013 

SKOGEN SOM KLASSRUM och BEVARA BARNENS SKOLSKOGAR

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vi ser stor aktivitet på skolpersonalen när de ska utbilda sig till att också vara bra lärare i den perfekta skolsalen Skogen

Skogen som klassrum

Det pågår gratis kurser i ”Skogen som klassrum” i hela Sverige. SNF Riks har fått pengar under ett antal år och även 2014 kommer det att hållas utbildning – osäkert vad som händer sedan. Denna utbildning vänder sig till lärare, från förskolan till mellanstadiet och här i Dalarna är det ett samarbete mellan Naturskoleföreningen i Falun och Svenska Naturskyddsföreningen i Dalarna.

Jag (Kristina) har varit med på två utbildningar och jag är helt entusiastisk – kan också tänka mig att barnen tycker att det är en lek, men de jobbar hela tiden med utbildning i olika ämnen. Det är några skolor i kommunen som jobbar fullt ut med att ha lektioner i naturen och det ger barnen många fördelar, både kunskapsmässigt och hälsomässigt samt träning i social kompetens.

Det är många lärare som har fått denna utbildning gratis men det är några skolor och några nyanställda som inte har denna utbildningen. Detta kommer att följas upp.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA   OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Här är det eleverna på Lunds skola som tar sig en paus med lite matnyttigt! De är rutinerade skolskogsbarn och mycket duktiga

Bevara barnens skolskogar

Efter två kursdagar i ”Skogen som klassrum”, har jag förstått värdet av att bevara barnens skolskogar. Enligt Boverket, så bör barnens skogar inte vara längre bort än 300 m, för då drar sig lärarna för att ge sig iväg med eleverna till sin skog. Alltså: att bevara skogarna NÄRA skolan är mycket viktigt!

Under vintern 2012 – 2013 förberedde jag på olika sätt att starta projektet. Vid min förfrågan om hjälp från kommunen, fick jag kontakt med Kerstin Bohlin, lärare, som gjorde utskicket innehållande brev och karta över varje skolas skogsområden. Vi bad rektorerna om återkoppling före ett visst datum.

Sedan började besöken på de olika skolorna och rektorer/lärare visade oss vilka skogar som de ansåg viktiga. Jag noterade deras önskemål, bland annat saknades det rastplatser i närskogen, där barnen kunde sitta och äta sin matsäck. I en skolskog var marken mycket fuktig och jag bad lärarna att kolla olika årstider för att se om det fanns några torra områden året runt.

I augusti 2013 lämnade jag en rapport om alla skolors förslag och önskemål till kommunekologen Peter Klintberg för vidare arbete/beslut. Detta kommer att följas upp.

 

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det här är de duktiga mellanstadieeleverna på Bergsnässkolan som hjälpte till att märka upp alla träd som skulle bevaras.

Ett annorlunda arbete på Bergsnässkolans närmaste skolskog

Bergsnässkolan, som ligger inne i Avesta, hade ett annorlunda problem med sin allra närmaste skog. Det är en liten skog alldeles inpå skolgården, där barnen hade lekt varje rast och hade stormtrivts. Men för ca 3-4 år sedan höggs de stora träden ned och allt eftersom växte sly upp som blev ogenomträngligt. Barnen har beklagat sig ofta för lärarna att det säkert finns fästingar och de är rädda för att vara där. Detta område tillhör kommunens fastighetsbolag ”Gamla Byn” och varför de inte tog kontakt med lärarna innan avverkningen, vet jag inte.

Jag såg att detta område kunde bli fint igen om man lät de ”största” träden vara kvar. Jag frågade kommunekologen om viktiga träd och han nämnde sälg, asp, björk och rönn – dessa gynnade fåglar, bin m m. För att involvera barnen i detta arbete bad jag läraren Marit fråga elever i mellanstadiet vilka som ville vara med och märka upp alla träd som skulle sparas. Fyra elever, två tjejer och två killar, mötte upp med mig och vi jobbade på.

För att göra ”skogen” tillgänglig  för barnen igen, behövdes det slyröjas. G:a Byn ställde upp med en entreprenör med röjsåg och jag hjälpte till att hålla undan de markerade buskarna – men tyvärr hade entreprenören en oslipad sågklinga så det tog lång tid, 5 tim. Eftersom buskstammarna fick slitas av, finns det nu mycket som sticker upp från marken och arbetet får fortsätta till våren.

Kanske blir det en invigningsfest när allt är klart – det hoppas barnen och jag på!

Fortsättning följer …